tessh

Idag har Elliot tagit sina två första sprutor, världens duktigaste såklart lite ledsen men så underbart fin, När syster säger spruta nr två kommer att svida lite så kom det lite tårar men det kan lika gärna varit att jag spännde mig och tänkte tänk om hon sätter sprutan imitt ben så min rädsla kännde nog lillfisen men han slockna 5 min efter så frid och fröjd... 8,5 kilo så en kilo med stadiga ben och 66 cm änsålänge lever mammas drömmar om en fotbolls-karriär...

För ca 2 årsedan hade jag ett driv inom mig ett driv som fick mig nästan att känna mig odödlig jag skulle fram fram fram, jag visste vad jag ville och hade klara mål det fanns bara en väg och den skulle jag ta, stod  du ivägen så flög du med hög fart.... Jag såg vägen så tydligt, tänk er Drottninggatan, från gamla stan upp till kungsgatan det är fullt av folk men ni ser ändå vilken väg ni ska ta för att ta er fram snabbt, enkelt och utan hinder. Som en labyrint, höger, vänster en snabb parering från barnvagnar, kaffelatte, en och en annan slusk, man är några cm över asfalten när man lätt springer fram och man blir så nöjd varje gång man parerat en latte eller två. Idag är denna känsla mer som ett lätt böjd rygg, springer in i allt, får kaffelatte på foten och hittar inte fram. Jag är inte mindre lycklig mer åt andra hållet galet lycklig och rofylld men det går sakta framåt och vet i fasen hur jag ska ta mig fram... Vad faaan ska jag bli, göra.. Hamnar jag i receptionen på skatteverket och blir en bitterfitta med rödtjut på överläppen, eller vad händer????

Dax för kaffe....

Morgonkaffe behövs för att dagen ska bli så bra som möjligt men innan kaffet är det smått snurrigt i huvudet då kan det gå så här,..... Klant arsle..

När man får barn så kommer man börja prioritera barnet framför allt annat, men hur fan kan vissa saker bara bli så jävla fel... Det finns två viktiga saker som jag måste göra under hösten och det är att sätta dessa två tentor som går i veckan... Jag har självklart pluggat när tillfälle funnits inte så ofta men det känns okej..

Några dagar efter Elliot kommit hem hittar vi en knöl på huvudet, vi är först ganska coola och tror det beror på de elektroder han haft där under förlossningen samt att de tog lite tester från hans stackars skalle när han fortfarande låg i magen så lite små sår har han haft men denna knöl ville inte försvinna helt enkelt... Och den läkare som undersökte honom häromdagen ville göra en röntgen och ultraljud, hon ringer idag och bekräftar tiden, ONSDAG KL 13, ÅÅÅååååå, såklart jag kommer vara på KS och ta hand om världens finaste men hur i helvete kan det krocka, skit skit,... Csn kommer äta upp mig återigen... Men Elliot min stjärna, min prins, mitt allt går först...
Men nu anser jag att jag sonat för alla mina misstag, dax för att ha turen ¨på min sida framöver, typ en mille eller två som Csn ska stoppa upp i röven och sen skita ut för att sen äta upp... ja precis så arg är jag men nu ska jag pussa på min son, det är grejer det...

Nu är vi i Trosa i en mysig liten stuga och bara har det så himla bra, känner hur jag börjar kunna koppla av, fast på kvällarna måste vi vara inne för helvete vad myggor det är. Från bilen till stugan, ca 10 meter fick jag 3 saftiga bett igår, skit skit,  jag som tänkt stå vid grillen och göra käk varje kväll... måste fixa kroppsnät eller nåt, grilla var ju en av grejerna jag såg fram emot... Det är så lyxigt att kunna sitta ute och bara mysa, världens finaste tycker det är underbart också han verkar helt facinerad av alla träd och blommor medens jag jagar bort alla kryp som försöker ta min älskling, bit mig men inte världens finaste... För första gången sedan världens finaste kom till världen är han på äventyr utan mig, Pappa och Faster har tagit en prommis så jag kan få vila lite men jag sitter mest och tittar på telefonen, tänk om han vill ha mat och den har jag ju här, höns höns hönsmamma är precis vad jag kommer bli, Min älskling sa att jag får inte hålla på att pussa på honom så här mycket sen när han har kompisar hemma, VAAAA såklart han kommer vilja ha en massa pussar av mig hela livet....

i dag känns livet underbart, mmm bortsett från att jag måste plugga, två tentor den 12 aug, har 1,5 timme på den första, sen måste jag springa för att hinna skriva den andra.. men det ska fan gå.... wihoooo

Åååå saknar världens finaste...

Hur fin kan man vara!!!!!!!!!!!!!!!



The Pose!!